Inget barn ska falla mellan stolarna
– Vi kräver förändring nu!

Vi är föräldrar som varje dag kämpar för våra barn, barn som behöver extra stöd men som gång på gång #FallerEmellan stolarna i det svenska välfärdssystemet. Vi ser hur sjukvård, skola, Försäkringskassan och Socialtjänst skyfflar ansvaret mellan varandra, skyller på varandra och undviker att ta ansvar, medan vi föräldrar står ensamma och maktlösa. Ingen myndighet kliver fram för att faktiskt hjälpa familjen, och under tiden lider våra barn allt mer. De mår sämre, deras psykiska hälsa försämras och de lämnas utan stöd. Samtidigt går familjer sönder, föräldrar bränner ut sig, kämpar tills de inte orkar längre, och relationer slits sönder under pressen. Syskon som tvingas stå åt sidan när all energi går åt till att kämpa. De ser sina föräldrar brytas ner, de känner sig osynliga och försummade, och deras egna behov hamnar i skuggan av ett system som sviker.

Kampen börjar ofta i skolan. När ett barn inte passar in i skolans mallar, är det systemet som brister, men skulden läggs idag på barnet. Enligt den svenska skollagen har alla barn rätt till undervisning, oavsett hinder, en rättighet som många barn inte får. Skolans bristande kunskap om NPF leder till att barnets behov ofta ignoreras. Istället för att anpassa undervisningen för att möta barnet där det är, tvingas barnet anpassa sig till ett system som inte är designat för att inkludera alla. Skolan, som borde vara en plats för alla.

De brister som finns inom skolan påverkar inte bara barnen, utan hela familjen. Elever blir allt mer stressade, och mer än hälften utvecklar ångest. Nästan lika många drabbas av psykosomatiska besvär som ett resultat av skolans oförmåga att ge rätt stöd.

Inget barn vill vara en hemmakämpare. Detta är en tragisk konsekvens av skolans bristande förmåga att möta barnets behov. Många barn kan inte gå till skolan på grund av särskilda behov, som psykiska svårigheter, ätstörningar eller NPF-diagnoser. Vi får aldrig glömma att barnet kämpar varje dag för att hantera sin situation. Samtidigt anklagas föräldrar ofta för att inte försöka, jobba emot skolan eller inte förstå sitt barns bästa. I stället för att vara en trygg plats för lärande och social gemenskap, blir skolan en källa till stress och frustration för både barnet och föräldrarna. I stället för att ge barnet det stöd det behöver, använder skolan alldeles för ofta "orosanmälan" till Socialtjänsten som ett vapen, ett sätt att trycka ner och skuldbelägga familjen.

Försäkringskassan har en avgörande roll i att stödja familjer med barn som har särskilda behov. Men istället för att ge det stöd som behövs, avslås ansökningar på grund av en handläggares bedömning. Föräldrar tvingas överklaga, stå utan ersättning och i många fall gå ner i arbetstid eller säga upp sig för att ta hand om sitt barn. Den ekonomiska stressen blir ytterligare en börda för familjer som redan kämpar för att få vardagen att fungera. I vissa fall, trots att Försäkringskassan själva erkänner att de har gjort fel, blir familjer ändå återbetalningsskyldiga. Det innebär att de inte bara står utan stöd, utan även tvingas betala tillbaka pengar de redan använt för att överleva.

Och vad händer när föräldrarna inte längre orkar? Separationer och utmattning leder till att Socialtjänsten plötsligt granskar familjen, istället för att ge stöd. De som en gång kämpade för att deras barn skulle få rätt hjälp blir själva ifrågasatta. Istället för att få avlastning blir de tillsagda att anpassa sig, att hitta nya lösningar på egen hand. Men vad gör systemet för dem? Vad gör systemet för deras barn?

Dela vårt budskap. Tillsammans kan vi göra skillnad...
#FallerEmellan